värt att läsa
Jag är så stressad att jag skulle vilja ställa mig utanför mitt hus och skrika så högt som det bara går. USA planerna, hur blir det? Jag vill åka till Florida, blir det av? Kommer jag klara av testerna? Kommer jag hinna klart med min egen skola nu? Det är endast ett par få veckor klar, känns ändå bra, men tiden har gått så sjukt fort. Snart tar jag studenten och sendå? Vi tänker att det ska vara så skönt att ta studenten och slippa skolan, men det är som alla säger, man kommer sakna det. Och det kunde man inte tro innan, man ville bara slippa bördan. Men jag satt och tänkte idag, man har sjukt mycket vänner på skolan, människor man inte umgås med på sidan, men man har ju varit med dom varje dag i flera år? Träffat tjejerna varje dag. Sen då? Jag tar för sjutton studenten och ingenting kommer bli som förut. Jag är rädd. Rädd för att åldras. Rädd för att åren kommer susa förbi som en stor våg. Poff. Helt plötsligt är jag 35 och är morsa. Nej, sånt får mig att få som en panik känsla inombords.
Just nu är jag inne i en fas. En fas som jag varit i ett ganska bra tag faktiskt. Jag funderar på livet. Varje dag. Jag har så fruktansvärt mycket frågor, så otroligt mycket som jag vill veta, men vart finns svaren? Det finns inga svar, för ingen har dom och det finns helt enkelt inte svar på mina frågor. Men mina frågor sliter mig i tusen bitar just nu. Jag har lite ångest att varje dag går förbi så fort. Jag är jättelat av mig just nu så jag kan ju inte säga att jag gör något för att förbättra min sitation. Alla får vi sånna här perioder, men när man väl hamnar i mitten av det, så känns det som att det aldrig kommer ta slut.
Sen en sak till. Varför bråkar vi så mycket? Varför allt onödigt tjaffs? Vi lever här och nu och sen kommer dagen då vissa människor går bort. Så då undrar jag varför man inte tar vara på tiden. Det är alltid en massa strul hela tiden. Skitsnack hit och dit. Tissel och tassel bakom varandras ryggar. Varför är det så? Varför tar vi inte vara på tiden som vi har tillsammans, och att vi har fått möjligheten att få vara tillsammans. Alla människor har inte det. Och att man hela tiden ska köpa saker, sånt kan man kanske inte råför, jag har själv ett shoppingberoende, men om man tänker efter, varför? Du har kanske tusen skor, du har säkert flera jackor, flera jeans, helt enkelt hur mycket kläder som hellst, men ändå så vill man bara ha mer mer mer mer och mer. Vi ungdomar som inte jobbar får 1050 kr i CSN pengar och ni som är yngre såkallat barnbidrag. Istället för att spara en del av den summan varje månad så gör vi oss av med allting, tillochmed på kanske första veckan ni fått dom? Jag är precis likadan, men ibland får jag funderingar varför vi funkar som vi gör.
Jag tycker att vi inte borde ta efter varandra så mycket. Samma sak det här med modet att gå runt med skinn och ben på sin kropp? Vad fan tänker folk med. För mig är det lugnt, gå runt ni och se ut som om ni knappt lever och kommer typ dö 10 år i förtid, det är ert liv inte mitt men det ser fan inte klokt ut. Och de människor som hamnat i dessa omständigheter pga en viss händelse, för er människor har jag sympati för, men för er som tycker att det är snyggt och att ni VILL se ut så, er människor förstår jag mig inte på. Man vill väl leva ett hälsosamt och bra liv? Man vill väl blicka tillbaka på sin ungdom och minnas hur bra man hade det, hur kul man hade det. Man ska kunna stoppa i sig någonting utan att ha ångest. Vi behöver vara onyttiga ibland för att kunna må bra. Men då finns ju allt med media som hjälper till riktigt mycket när det gäller det här. Varför vill alla gå runt och se ut som benrangel? Okej att alla vill vara nöjda med sig själva, men vi alla är olika. Hur skulle världen vara ifall alla såg likadana ut? Inte kul. Vi människor är unika eftersom alla har sitt unika utseende och det är så det ska vara tycker jag.
Så sammanfattningen av det här inlägget var väl att ta vara på tiden som är kvar, våga leva, våga va dig själv. Följ inte alltid dina näras väg utan våga byt riktning, våga göra det just Du vill göra och inte något som någon annan vill att du ska göra. Har du en dröm, våga tro på den och satsa, för ingen annan än du själv kan stoppa din dröm. Vi alla människor tjaffsar och det hör till för att allting ska gå runt. Men i vissa tillfällen kanske man ska tänka efter innan man vräker ut sig någonting. Och även om det bara är tomma ord som är ens mening så kan den andra personen ta så illa upp att det skadar dens tillvaro. Har du vänner som får dig att må dåligt? Ta då bort de vänner, du kommer tjäna så mycket på det i längden och som man säger ensam är starkast och om du tänker efter på allting så är man ensam för den enda personen man riktigt kan lita på är dig själv. Och när det gäller i princip allt, tänk efter en sista gång, du kanske gör både dig själv och någon annan en tjänst.
Just nu är jag inne i en fas. En fas som jag varit i ett ganska bra tag faktiskt. Jag funderar på livet. Varje dag. Jag har så fruktansvärt mycket frågor, så otroligt mycket som jag vill veta, men vart finns svaren? Det finns inga svar, för ingen har dom och det finns helt enkelt inte svar på mina frågor. Men mina frågor sliter mig i tusen bitar just nu. Jag har lite ångest att varje dag går förbi så fort. Jag är jättelat av mig just nu så jag kan ju inte säga att jag gör något för att förbättra min sitation. Alla får vi sånna här perioder, men när man väl hamnar i mitten av det, så känns det som att det aldrig kommer ta slut.
Sen en sak till. Varför bråkar vi så mycket? Varför allt onödigt tjaffs? Vi lever här och nu och sen kommer dagen då vissa människor går bort. Så då undrar jag varför man inte tar vara på tiden. Det är alltid en massa strul hela tiden. Skitsnack hit och dit. Tissel och tassel bakom varandras ryggar. Varför är det så? Varför tar vi inte vara på tiden som vi har tillsammans, och att vi har fått möjligheten att få vara tillsammans. Alla människor har inte det. Och att man hela tiden ska köpa saker, sånt kan man kanske inte råför, jag har själv ett shoppingberoende, men om man tänker efter, varför? Du har kanske tusen skor, du har säkert flera jackor, flera jeans, helt enkelt hur mycket kläder som hellst, men ändå så vill man bara ha mer mer mer mer och mer. Vi ungdomar som inte jobbar får 1050 kr i CSN pengar och ni som är yngre såkallat barnbidrag. Istället för att spara en del av den summan varje månad så gör vi oss av med allting, tillochmed på kanske första veckan ni fått dom? Jag är precis likadan, men ibland får jag funderingar varför vi funkar som vi gör.
Jag tycker att vi inte borde ta efter varandra så mycket. Samma sak det här med modet att gå runt med skinn och ben på sin kropp? Vad fan tänker folk med. För mig är det lugnt, gå runt ni och se ut som om ni knappt lever och kommer typ dö 10 år i förtid, det är ert liv inte mitt men det ser fan inte klokt ut. Och de människor som hamnat i dessa omständigheter pga en viss händelse, för er människor har jag sympati för, men för er som tycker att det är snyggt och att ni VILL se ut så, er människor förstår jag mig inte på. Man vill väl leva ett hälsosamt och bra liv? Man vill väl blicka tillbaka på sin ungdom och minnas hur bra man hade det, hur kul man hade det. Man ska kunna stoppa i sig någonting utan att ha ångest. Vi behöver vara onyttiga ibland för att kunna må bra. Men då finns ju allt med media som hjälper till riktigt mycket när det gäller det här. Varför vill alla gå runt och se ut som benrangel? Okej att alla vill vara nöjda med sig själva, men vi alla är olika. Hur skulle världen vara ifall alla såg likadana ut? Inte kul. Vi människor är unika eftersom alla har sitt unika utseende och det är så det ska vara tycker jag.
Så sammanfattningen av det här inlägget var väl att ta vara på tiden som är kvar, våga leva, våga va dig själv. Följ inte alltid dina näras väg utan våga byt riktning, våga göra det just Du vill göra och inte något som någon annan vill att du ska göra. Har du en dröm, våga tro på den och satsa, för ingen annan än du själv kan stoppa din dröm. Vi alla människor tjaffsar och det hör till för att allting ska gå runt. Men i vissa tillfällen kanske man ska tänka efter innan man vräker ut sig någonting. Och även om det bara är tomma ord som är ens mening så kan den andra personen ta så illa upp att det skadar dens tillvaro. Har du vänner som får dig att må dåligt? Ta då bort de vänner, du kommer tjäna så mycket på det i längden och som man säger ensam är starkast och om du tänker efter på allting så är man ensam för den enda personen man riktigt kan lita på är dig själv. Och när det gäller i princip allt, tänk efter en sista gång, du kanske gör både dig själv och någon annan en tjänst.
Kommentarer
Trackback
