can we make it work?

Det började med en mötandes blick. Jag jobbade, du va där med dina vänner. Jag fick en kommentar av dig som gjorde mig helt till och visste inte riktigt vart jag skulle titta när du tittade åt mitt håll. Ett lyckorus gick igenom min kropp på ett fåtal sekunder när du tittade rakt in i mig, det kändes som att du kunde se rakt igenom mig, rakt in i min själ och jag blev alldeles varm. Jag försökte titta på dig i smyg, men du såg att jag tittade så jag böjde ner blicken direkt. Jag ville gå fram till dig, bara få höra din röst, ditt skratt, se ditt leende och kolla in i dina underbart fina ögon som jag bokstavligen drunknar i, would you save me if I did? Sen gick jag, lämnade dig kvar där utan att säga något. Sen kontaktade du mig under tiden jag sov, jag vaknade upp och såg, det var bara en mening och en fråga men det gjorde hela min dag, kändes som jag svävade på moln that day och det kändes hur bra.

Du loggade in och mitt hjärta stannade för en hundradels sekund. Skulle jag skriva eller skulle jag låta bli? Jag skrev och allting flöt på, tillslut frågade du hur gulligt som helst efter mitt nummer och jag tvekade inte en sekund på att du skulle få det. Fick ett sms senare den natten av dig, du ursäktade dig för att det var så sent och att du kanske väckte mig. men vet du? Det gjorde inget, jag blev helt glad och jag somnade nog med ett leende. Vi pratade till och från och hade samma pirriga känsla i magen varje gång mobilen pep till och det stod ditt namn. Kändes som att fjärilar hade flyttat in i min mage föralltid så länge dom va ifrån dig.

Jag kom dit och jag såg dig, mina knä blev svaga och du kom fram till mig, gav mig en kram som jag inte ville skulle ta slut, vi pratade lite och sen fortsatte du jobba. Kvällen gick och du gjorde en sak, jag vet inte varför men det fick mig att först tvivla men sen kom du till mig, du gav mig en kyss som jag aldrig glömmer, du tog din hand i min, den känslan går inte att beskriva men jag vill aldrig släppa den, kan det alltid vara såhär? Att få stå i din famn kändes helt underbart, att du hållde om mig, och ibland att du kramade om mig hårt hårt.


Dina ögon får mig att sjunka, djupt ute på farligt vatten. Ditt fina skratt får mig att bli knäsvag. Ditt underbart vackra leende får mig att aldrig vilja släppa dig. När du tog min hand i din. Dina underbara kyssar. Låt det aldrig ta slut!



Kommentarer
Postat av: Pauline

Fint <33 du måste berätta för mig vem charmören är ;D

2009-06-10 @ 14:20:50
URL: http://pauliinee.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0