I gave you my whole life

Okej, dagen var, hmm, vad ska man säga, annorlunda? Jag och pappa tog bilen till stan runt 08:00, droppade av mamma på jobbet. När jag kommer till ambassaden så är det världens jävla kö, då menar jag världens. Gissa hur länge jag stod ute? I en timme och 45 minuter, som en jävla flykting som väntade på att få komma in, haha både jag och pappa har garvat hur mycket som helst hela dagen. Men iaf, det var det värt för nu är mitt visum på G, ska hämta upp det 14:00 på torsdag och sen är det fredag och då åker jag, yääääy!

Tycker för övrigt riktigt jävla synd om dig, sjukare människa får man leta efter. Men men, ingen kan vara perfekt men fyfan va tragiskt alltså! Ska försöka ringa pauline, fick ett mess där hon skrev att jag ska ringa men det kan bli lite svårt eftersom jag varken har pengar på mobilen eller är med någon hemma, alla är på ikea med storebror för att handla säng till hans lägenhet. När jag kom hem så åt jag min underbara sallad, sen deckade jag totalt. Snacka om att det tog på krafterna att stå ute och bli en liten brun isbit. Haha usch det där lät ju äckligt, haha men jag är ju inte direkt en vit isbit.

NU: dags att packa och lyssna på lite nostalgi musik!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0